Stenkista för dagvatten och dränering: storlek, placering och bygge

En stenkista är en grop fylld med makadam som tar emot regnvatten och låter det sjunka ned i marken. Den används för att ta hand om dagvatten från tak och hårdgjorda ytor på den egna tomten, så att vattnet inte belastar kommunens ledningar eller rinner mot husgrunden.

Här går vi igenom hur stor stenkistan ska vara enligt kommunernas egna räkneregler, var den ska ligga, hur du bygger den och varför dräneringsvatten kräver extra eftertanke.

Vad är en stenkista?

En stenkista är ett så kallat perkolationsmagasin. Vattnet leds dit i rör från stuprör eller hårdgjorda ytor, fyller hålrummen mellan stenarna och sjunker sedan långsamt ned i marken.

Fastighetsägaren ansvarar för dagvattnet på den egna tomten. Att ta hand om det lokalt kallas LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten. Avloppsvatten får aldrig ledas till en stenkista.

Hur stor ska en stenkista vara?

Grunden är enkel: en millimeter regn på en kvadratmeter ger en liter vatten. Volymen vatten delas sedan med hur stor del av stenkistan som är hålrum, eftersom stenarna själva tar plats.

Kommunerna räknar med olika regnmängder. Umeå, Vara och Eskilstuna dimensionerar för 20 mm regn, medan Upplands Väsby och Norrköping räknar med minst 10 mm. Vara och Eskilstuna anger 40 procent hålrum i makadam och Linköping 30 procent.

Siffrorna i högerkolumnen för Umeå, Norrköping och Upplands Väsby är vår uträkning med kommunernas regler. Bygg hellre lite större än för litet, som Vara och Eskilstuna råder.

Var ska stenkistan ligga?

Ingen myndighet anger ett fast avstånd till husgrunden. Branschsidor rekommenderar allt från 2-3 m till minst 5 m och mer för hus med källare. Det viktiga är att vattnet inte kan rinna tillbaka mot grunden.

• Marken ska luta från huset. Linköping anger 5 cm per meter de första 3 metrarna.
• Grundvattnet ska ligga minst 1 m under magasinet, enligt Linköping.
• Tomten bör vara större än takytan. Kristinehamn anger minst 1-2 gånger takytan om takvattnet ska tas om hand på tomten.
• Led inte vatten till grannen eller gatan. Huddinge påpekar att överskottsvatten inte får skapa problem för andra.

Kan man leda dräneringsvatten till en stenkista?

Här är det lätt att göra fel. Upplands Väsby avråder från att leda dräneringsvatten till en fördröjningsanläggning för dagvatten, eftersom den ibland står fylld och vattnet då kan tryckas tillbaka in i husets dränering.

Mälarenergi råder till att hålla dräneringsvattnet skilt från takvattnet och att pumpa det. Linköping rekommenderar pump för dränering i hus med källare även när självfall är möjligt. Ska dräneringsvattnet infiltreras på tomten behöver det en egen lösning.

Bygga stenkista steg för steg

1. Kontakta kommunen. Fråga VA-huvudmannen vad som gäller. Mälarenergi kräver till exempel en skiss över anläggningen.
2. Räkna ut volymen med kalkylatorn ovan och kommunens egen regel.
3. Gräv gropen på rätt avstånd från huset och med marken lutande bort från grunden.
4. Klä gropen med fiberduk så att jord inte tränger in mellan stenarna.
5. Fyll med makadam. Branschen använder ofta fraktion 16-32 mm.
6. Led in vattnet via en brunn. Linköping rekommenderar en brunn före magasinet där slam och löv avskiljs.
7. Lägg fiberduk över och täck med jord. Ordna ett bräddavlopp om marken är tät eller grundvattnet högt.

Stenkista eller dagvattenkassett?

En dagvattenkassett av plast har 95-96 procent hålrum mot 30-40 procent i makadam. Den blir därför ungefär tre gånger mindre för samma vattenmängd, vilket sparar grävning. Makadam är billigare per kubikmeter men kräver större grop.

Vad kostar en stenkista?

Gräver du själv är makadam och fiberduk de största posterna. Anlitar du en markfirma anger en entreprenör 15 000-35 000 kr för en normalvilla, men priset beror mycket på grävmaskin, avstånd och jordart. Några kommuner ger bidrag eller lägre VA-avgift om du tar hand om dagvattnet själv. Kristinehamn ger till exempel upp till 35 procent av kostnaden, högst 15 000 kr, för att separera dräneringsvatten.

Hur länge håller en stenkista?

Kommunerna är försiktiga: Huddinge skriver att ett magasin förr eller senare täpps igen och att det brukar ta omkring tio år. Upplands Väsby rekommenderar att systemet spolas ur ungefär vart tionde år.

En entreprenör anger 25-40 år med geotextil och sandfång. Skillnaden visar hur mycket underhållet betyder. Rensa lövsilar och sandfång regelbundet så att slam inte når stenarna.

Tecken på att stenkistan är igensatt är att vatten blir stående i brunnen eller att det kommer upp ur marken vid kraftigt regn. Fler guider om tomt och hus finns under Hemknep, bland annat om att bygga en naturpool.

Vanliga frågor

Hur stor ska en stenkista vara?

Räkna takytan gånger dimensionerande regn och dela med makadamens hålrum. Med 20 mm regn och 40 procent hålrum blir det 5 m³ stenkista för 100 kvm tak. Linköping räknar med 2,5 m³ per 100 kvm.

Hur långt från huset ska en stenkista ligga?

Det finns inget fast avstånd i regelverket. Branschsidor anger 2-5 m och längre från hus med källare. Marken ska luta bort från grunden.

Kan man leda dräneringsvatten till en stenkista?

Inte om stenkistan också tar emot dagvatten, eftersom den kan stå fylld och trycka tillbaka vatten i dräneringen. Håll dräneringsvattnet separat och pumpa det om huset har källare.

Fungerar en stenkista i lerjord?

Sämre. Lera släpper igenom vatten långsamt, så stenkistan kan behöva ett bräddavlopp till dagvattennätet.

Vilken makadam ska man ha i en stenkista?

Branschen använder ofta fraktion 16-32 mm. Makadam har 30-40 procent hålrum enligt kommunernas räkneexempel.

Behöver man tillstånd för en stenkista?

Det finns inget nationellt krav, men kontakta kommunen och VA-huvudmannen. Vissa vill ha en skiss över anläggningen.

Källor